Tjockis
Dagen i går var en skitdag. Jag vet inte riktigt vad det var för tung dimma som låg över den dagen, men jag förstår att vi var många som tyckte det var en skitdag.
Mitt på dagen läste jag ett blogginlägg.. En bloggläsare som jag följt länge länge.. I går skrev hennes man ett inlägg om att cancern var på väg att vinna över henne.. Jag blev så jäkla berörd och lessen.. Hade svårt att koncentrera mig efter det. Jag kände henne inte, men har man följt någons blogg så länge så känns det som att man känner varandra.
Hursomhelst, när jag åkte hemåt så kände jag mig rätt deppig och inte alls upplagd för kvällens budgetmöte på dagis.
Hämtar först Mathilda och sen Melker. När vi ska gå från dagis så säger ett barn till mig; "Du ser ut som Barbamamma. Du är en tjockis". Jag svalde och gick därifrån..
I bilen så satte tårarna igång.. jag grät och grät och grät... Blev så fruktansvärt lessen och kände mig återigen så där vansinnigt misslyckad som inte klarat av att ta tag i min situation.
Okej, nu gråter jag igen då.
Mötet på kvällen var jobbigt. Den där pappan får mig att vilja kräkas. Jag är såå klar med honom. Jag undrar om jag ska avsluta mitt styrelseuppdrag med att fråga honom om han är dum på riktigt.
Jag lider dock med resten av styrelsen och framförallt med förskolechefen som troligtvis får dras med honom framöver..
Nu gråter jag oxå, faaaan alltså vilke skitunge, han kan se ut som barbaungen, blå el grön el vilken jäkla färg som helst.
Jag kan verkligen känna hur det känns att få en sådan kommentar av någon.
Det var inte så länge sedan min brors nya flickvän och hennes barn var hemma hos oss på frukost då hennes minsta unge säger på grov göteborska "du e tjock som en pannkaka", alla blev helt tyst å hon sa ingeting till honom förens jag gick därifrån.
Tror dock att min bror tog mer illa vid sig än jag, just då blev jag bara skit sur på skit ungen och på mamman som inte direkt sa något till honom utan väntar tills jag går därifrån.
Ja du Sandra, vi ser ut som vi gör, men faaaan alltså, vi är bra ändå, vi är snygga ändå å framförallt är vi jäkligt bra människor och inte dumma i huvudet bara för att vi är överviktiga.
Jag blir verkligen ledsen av det här inlägget, både för cancertjejen å för skitungen, näää nu e vi på G, snart kan alla skitungar som vill skrika tjockis ta sig i brasan;)
Kramkramkram
Kram tebax!
Åh jäkla skitunge som sa så till dig oxå, och ännu mer jäkla mamman som inte sa nåt till honom om det. Det är fan inte okej...
Ja, det är så sjukt sorgligt med cancertjejen. Hon somnade in i går morse.. Snyft!
Kram kram!
