Pain in the ass
Jag vill att det ska gå undan, jag vill inte hamna mellan några stolar.
Så i dag, en vecka efter läkarbesöket, ringde jag först till DS för att höra om dom fått min remiss. Det hade dom inte.
Ringde då läkaren och hörde efter vad som hänt. Det visade sig att dom skickat remissen direkt till Ersta. Jag uppfattade inte att han kunde göra det, men tydligen var det så.
Ringde upp Ersta, men dom hade inte fått in den i systemet än. Kunde tydligen dröja lite...
Jag ger dom väl några dagar till, sen ringer jag igen!
Tjockis
Dagen i går var en skitdag. Jag vet inte riktigt vad det var för tung dimma som låg över den dagen, men jag förstår att vi var många som tyckte det var en skitdag.
Mitt på dagen läste jag ett blogginlägg.. En bloggläsare som jag följt länge länge.. I går skrev hennes man ett inlägg om att cancern var på väg att vinna över henne.. Jag blev så jäkla berörd och lessen.. Hade svårt att koncentrera mig efter det. Jag kände henne inte, men har man följt någons blogg så länge så känns det som att man känner varandra.
Hursomhelst, när jag åkte hemåt så kände jag mig rätt deppig och inte alls upplagd för kvällens budgetmöte på dagis.
Hämtar först Mathilda och sen Melker. När vi ska gå från dagis så säger ett barn till mig; "Du ser ut som Barbamamma. Du är en tjockis". Jag svalde och gick därifrån..
I bilen så satte tårarna igång.. jag grät och grät och grät... Blev så fruktansvärt lessen och kände mig återigen så där vansinnigt misslyckad som inte klarat av att ta tag i min situation.
Okej, nu gråter jag igen då.
Mötet på kvällen var jobbigt. Den där pappan får mig att vilja kräkas. Jag är såå klar med honom. Jag undrar om jag ska avsluta mitt styrelseuppdrag med att fråga honom om han är dum på riktigt.
Jag lider dock med resten av styrelsen och framförallt med förskolechefen som troligtvis får dras med honom framöver..
I natt jag drömde...
I natt drömde jag att jag fick mitt remiss-svar.. och jag hade blivit ställd i kö till nåt helt okänt litet skitsjukhus... Scary...
Hoppas att det inte blir så :)
Första steget
Jag var hos läkaren för att få en remiss till en vikt-op.
Läkaren insåg snabbt att jag visste vad jag ville, och tyckte inte att det var så mycket att orda om. Med mitt BMI och med min vikthistoria så kunde han inte annat än skicka i väg remissen.
Den går till DS, men förmodligen skickar dom den vidare till Ersta sjukhus. Där har dom i nuläget 22 veckors väntetid. Spännande...
I dag gjorde jag även en annan otroligt skön grej. Jag meddelade för förskolechefen att jag inte tänker fortsätta som ordförande i styrelsen. Jag orkar inte längre nu... Det tar för mycket tid och energi från mig. Framförallt med den idioten som vi brottas med nu... Skönt skönt!
Söndag 7:e februari
Känns som att alla mina tankar just nu upptas av det här med vikten.. Mer än vanligt alltså..
Ena sekunden är jag helt inställd på operation, i nästa sekund är jag livrädd och känner att jag inte vågar...
Nu när jag typ bestämt mig, så vill jag ju att det ska gå fort.. vilket jag förstått att det sällan gör.. Det är väl typ ett års väntetid eller nåt sånt..
En annan sak jag är rädd för, det är att jag ska tappa greppet helt nu.. Att skita i allt nu när jag typ bestämt mig..
Men jag ska försöka köra enligt VV nu ändå.. med start från i morrn då.. Ok?!
By the way, jag fotade mig i går..
Ingen kul syn. Hängbuksvin.
Lägger INTE in den bilden här..
I stället lägger jag in min målbild från Vikt Väktarna.
Januari 1999.. 58 kg..
Bokat läkartid...
Hur ska jag börja denna nya blogg?
Jo, jag har ju nu försökt gå ned i vikt utan att lyckas särskilt bra i typ 11 års tid nu... Dom senaste åren har jag sagt till mig själv: "Lyckas jag inte i år, så ska jag ställa mig i operationskö".
Men jag har vare sig lyckats - eller ställt mig i operationskö.
I år började jag återigen med ViktVäktarna. Fast besluten om att lyckas...
Så här långt så har jag bara varit och vägt in mig.. och sen blev det inget mer.
Jag har slarvat och fuskat. Känner mig så misslyckad...
Träffade idag en vän som ställt sig i operationskö. Jag åkte direkt hem och ringde en läkare för att boka tid..
Så nästa onsdag tar jag mitt första steg mot en GBP...
Jag är ännu inte helt säker på om jag vill, men det är bättre att ställa sig i kön och sen tacka nej tänker jag.
Så är det med det..
