Nedstämd
Inget viktrelaterat, men jag väljer att skriva det här ändå...
Hela dagen har jag kännt mig lessen och nedstämd. Det började såklart när jag tänkte på Ronja, och sen har det liksom fortsatt...
Jobbet gick iofs ganska bra, även om jag fortfarande känner mig aggressiv mot min chef.
Men väl hemma så kan jag inte koppla av.. jag ser allt som behövs göras (enligt mina ögon) och känner mig stressad över det. Varför ska det vara så svårt att koppla av? Jag kan ju inte gå så här resten av livet.. det kommer alltid finnas saker som behövs göras... Varför kan jag inte vara nöjd med det vi hunnit med i stället?
Jag blev nästan lite avis då jag pratade med grannen och hon berättade att deras son skulle i väg på semester med mormor & morfar en vecka. Under tiden skulle dom vara hemma och fixa hemma..
Tänk om man fick en vecka då man kunde ägna sig helhjärtat åt att fixa hemma!
Jag skulle iofs INTE vilja vara ifrån mina barn en vecka, det skulle jag inte stå ut med. Jag har svårt att förstå hur dom klarar att lämna bort en tvååring en hel vecka... Det skulle jag aldrig klara..
Nåväl, deppigheten bara fanns där och jag kände mig inte motiverad att göra någonting alls med Melker. Ville mest gå och sova... TRÖKIGT!
Mathilda har ju varit på Gröna Lund med farmor & farfar och kusin Ida idag. Visste inte när dom skulle komma hem, så till slut när klockan var 19:45 ringde jag Mathilda och frågade var dom var. Då var dom på väg hem. Med andra ord var det ingen idé att börja natta Melker.
20:10 kom Mathilda hem. Då hade hon och Ida bestämt att dom skulle bada. Det fick dom INTE. Mathilda blev urarg och sprang upp på sitt rum.. Jättekul verkligen!
När hon väl blivit någorlunda glad igen, så var det dags att gå och natta Melker. Då börjar Mathilda gråta för att hon inte fått någon middag.. SUCK!
Det var bara att gå ned och fixa fram lite käk. Strax innan nio kom Melker i säng. I morgon måste vi upp tidigt... Jag både hämtar och lämnar, så då måste vi komma i väg i tid..
Tänk den som kunde få jobba hemma ändå... det hade jag behövt en vecka som denna... *grrrrrrr*
By the way så har jag dessutom MEGA-mens.. det kanske påverkar humöret oxå?!
I morgon blir säkert en bättre dag..
Puss & kram!
Bra mellanmål?
Sempers Djungelsmoothie ur serien Småfolk.
Dietistbesök
I morse, 8:15, hade jag tid på Ersta Sjukhus för att träffa dietisten. Jag var ute i väldans god tid, parkerade redan 07:28. Så jag hann med att njuta av Fjällgatans underbara utsikt och dessutom ta en cache :)
Jag hade läst om nån som skrev för ett tag sen att allt var toppen på Ersta, utom dietisten som varit sur och snorkig. Var därför lite nervös innan jag kom dit..
Blev väldigt förvånad då jag tio minuter före avsatt tid blev hämtad från väntrummet av en ung tjej.. Hade en helt annan bild av dietisten i mina tankar.. Den här tjejen var väl runt 25-30 och mycket vänlig.
Jag fick berätta om min bakgrund som överviktig, hur länge jag varit överviktig och på vilka sätt jag tidigare försökt gå ner i vikt.
Sen fick jag berätta om hur en typsik dag kan se ut. Svårt..
Efter det gick hon igenom informationen om hur livet kommer att se ut efter en operation, och påpekade att det här är det som gäller livet ut sen.
Jag känner mig mycket väl införstådd i detta och är beredd att göra dessa förändringar.
Det känns så oerhört viktigt att få må bra resten av livet, så jag är beredd att göra dessa "uppoffringar" - fast jag ser det inte som uppoffringar..
Inför operationen kommer jag att äta Modifast i två veckors tid. Fick inte riktigt svar på varför man måste göra det.
Jag ställde henne frågan om jag går ner mycket på egen hand inför operationen, måste jag ändå äta Modifast i två veckor. Ska fråga läkare och se om jag får ett svar..
Efter operationen ska hag äta flytande kost i 4 veckor och därefter purékost i 2 veckor.
Här är ett förslag på hur mina första fyra veckor kommer att se ut:
7:30 Frukost 2 dl filmjölk, yoghurt, mjölk eller välling
10:00 Mellanmål 2 dl mjölk, filmjölk, yoghurt eller frukt- eller bärsoppa
12:00 Lunch 2,5 dl varm, slät soppa
14:00 Mellanmål 2 dl slät frukt- eller bärsoppa, fruktjuice, yoghurt eller filmjölk
16:00 Mellanmål 2 dl slät frukt- eller bärsoppa, fruktjuice, yoghurt eller filmjölk
18:00 Middag 2,5 dl varm, slät soppa
20:00 Mellanmål 2 dl filmjölk, yoghurt, mjölk eller välling
Samt ytterligare minst 5 dl kalorifri dryck jämt fördelat över dagen.
Nästa vecka, på onsdag, ska jag på läkarbesöket. Då avgörs om jag kommer att få operationen eller ej :)
Jag har svårt att tro att jag skulle bli nekad...
Just nu verkar det gå ganska snabbt att få en op-tid, men jag vet inte hur det ser ut efter sommaren.
Min förhoppning är att jag kommer att få en tid ungefär två veckor efter att vi kommer hem från Cypern...
Runt mitten av oktober alltså :)
Mina tankar...
Jag har gått som på nålar hela dagen, och tänkt, tänkt, tänkt...
Jag blev så glad och lättad när jag fick SMS'et där hon skrev att hon var vaken igen och att hon mådde OK...
Så skönt!
Håller nu mina tummar för att hon återhämtar sig väl, och inte får en alltför tuff start i sitt nya liv..
Om mindre än två veckor är det dags för dietistbesöket på Ersta!
Spännande.. Innan dess ska jag skriva matdagbok i tre dygn. Tänkte ta det nu söndag till tisdag.
Kram kram!
"Dödsångest"
Jag har funderat på det här ett tag, och ska väl erkänna att min största skräck är att jag dör.. Hur blir det då? Kommer han tjata lika mycket på dem då? Kommer han lyssna på dem? Han beklagar sig då och då för att barnen är mammiga och att Mathilda sällan berättar något för honom. Jag ser ju tydligt varför.. Om man inte lyssnar ordentligt, så blir man liksom av med förtroendet.. Jag kan oroa ihjäl mig för att Mathilda ska växa upp utan en mamma att prata med..
Hursomhelst, i går brast det för mig...
Nu i efterhand känns det väldigt skönt att ha uttalat orden. Att det som skrämmer mig mest av allt med operationen är risken att dö. Risken att dö ifrån mina barn...
Blä... jag antar att det här hör till...
Gruppinfo på Ersta
I onsdags var det då äntligen dags för mitt första besök på Ersta. Jag var smått nervös på vägen dit, och lite lätt nojjig för att inte hitta någon parkering. Det visade sig vara knökfullt överallt i närheten av Ersta, men jag hade värsta flytet då en kille åkte ut från en plats precis när jag kom.
Jag blev alldeles lycklig då jag vandrade Erstagatan upp mot Fjällgatan, där Ersta sjukhus ligger. Från Fjällgatan har man en fantastisk utsikt över vår vackra huvudstad, och speciellt en dag som denna då solen strålade och allt var så vackert. Lovely!
Kom in på sjukhuset en kvart innan utsatt tid, och fick vänta i ett väntrum. Kändes lite smått komiskt när vi satt ett femtontal mer eller mindre överviktiga personer sitta och snegla på varann..
Klockan ett fick vi ta plats i ett konferensrum, och till att börja med fylla i ett formulär som skulle tas med vid läkarbesöket. Sen körde sköterskan igång informationen. Det var alltså information om vad en gastric bypass handlar om, och vad som förväntas av patienten osv. Jag känner mig väldigt välinformerad, och för mig var det inte så mycket ny information. Men det blev ändå väldigt verkligt när man väl satt där.. Nu är jag på väg liksom… Gahhh…
När jag kom tillbaka till jobbet, så berättade jag för min arbetskamrat (som jag tidigare berättat för) och hon undrade då om det här verkligen var sista utvägen. Om jag verkligen inte trodde att jag kunde fixa det här på egen hand.. och då började jag vackla lite… Kände mig värdelös som inte klarar det på egen hand… Men jag reste mig rätt fort, och stod fast vid mitt beslut. Det här är ju det jag vill – och det jag tror på!
Nu ser jag fram emot dietistbesöket den 28:e juni. Inför dess ska jag skriva matdagbok i tre dagar…
